Intervju med mannen bakom Vårdrapporten:
Mats Fagerlund

Vård och omsorgssektorn står inför stora utmaningar. Privatiseringen har varit stark under senare år. Drivkrafterna är bl.a. en åldrande befolkning, ökade önskemål om valfrihet och en strävan att uppnå högre effektivitet i offentliga tjänster och därmed minska finansieringsbördan för kommuner och landsting. Sektorn är utsatt för höga politiska risker och trenden går mot ökad tillsyn, ökade krav och mer regleringar av privat vård- och omsorgsverksamhet.

Mats Fagerlund är branschansvarig för vård och omsorg hos Grant Thornton. Vi bad honom fem frågor: 

1) Vilka specifika tendenser bör man uppmärksamma  i Vårdrapporten?

Tendensen är fortsatt stark att den privata vård- och omsorgsbranschen växer kraftigt med en total tillväxt om ca 8%. Trots en tidvis mycket infekterad debatt kring privata alternativ inom vård och omsorg på riksplanet i Sverige så fortsätter alltså både kommuner och landsting att i större utsträckning använda privata företag som utförare. Enligt vår bedömning är många väldigt nöjda med den avlastning som privata aktörer kan ge kommuner och landsting och de möjliga effektiviseringar som kan nås med privata alternativ.

Samtliga underbranscher uppvisar ökad lönsamhet, men med ett tydligt undantag och det är området för personlig assistans där lönsamheten försvagas för tredje året i rad. Detta är den mest privatiserade sektorn och de privata aktörerna är hårt pressade både lönsamhets- och likviditetsmässigt pga förändrade regler.

Vi ser idag också en tydlig negativ utveckling inom psykisk ohälsa (särskilt för unga) och stressrelaterade sjukskrivningar som sätter ytterligare tryck på välfärden. Trenden är ökande och oroande för framtiden. Prioriteringar mot förebyggande åtgärder måste samordnas och involvera aktörer även utanför vårdsektorn.

Den kraftiga ökning av migrationen som vi haft under senare tid har också inneburit en ökad belastning på välfärdssektorn, inte minst inom socialtjänst och omsorg där vi ser tydligast effekterna av migrationen. 

2) Vad är mest i ögonfallande förändringen jämfört med Vårdrapporten 2015?

Vår bedömning är att det är att de politiska riskerna har ökat igen efter en allt mer infekterad debatt kring privata alternativ i välfärdssektorn och Välfärdsutredningens förslag som presenterades nu i november 2016. 

Skulle också vilja lyfta upp att vi fått ett trendbrott i en fråga som vi lyfte i förra vårdrapporten och det är att sjukskrivningarnas tidigare kraftiga ökning brutits under 2016. 


Se film med sammanfattningen av det viktigaste punkterna från vårdrapporten 2016.

 

3) Vad bör man uppmärksamma, som privat vård och omsorgsorganisation?

Det är att bevaka den politiska processen kring Välfärdsutredningens förslag och vilka tänkbara konsekvenser det kan få för hela sektorn och för verksamheten. Det är troligt att vi får en ytterligare ökad reglering av vård- och omsorgssektorn och hur detta kan slå mot den egna verksamheten är kritiskt att följa. Därtill måste man som organisation bevaka digitaliseringens effekter och möjligheter. Det kommer att kraftigt påverka sektorn under kommande 3-4 år. 

4) Vilken roll spelar digitalisering för vård-sektorn framöver?

I årets studie lyfter vi särskilt fram behovet av en ökad digitalisering i vården kopplat till den ohållbara kostnadsutvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Digitaliseringen kan ge möjligheter till stora besparingar och även bidra till en förbättrad kvalitet. Hur Sverige tar sig an digitaliseringen kommer att vara helt avgörande för att upprätthålla en god hälso- och sjukvård i Sverige. En av huvudutmaningarna är att modernisera dagens ersättningssystem som bygger på fysiska besök och som inte stimulerar till innovation och ny digital teknik.

I de studier vi analyserat så finns en stor effektiviseringspotential, särskilt inom akutsjukvården. Störst positiva effekter bedöms kunna nås inom områdena för integrerade journalsystem och distansöverskridande lösningar, t.ex. övervakning med hjälp av scensorteknik och konsultationer via videolänk. Om effekterna nås i form av ökad effektivisering eller ökad kvalitet/förbättrad vård är svårare att förutse.

5) Vilken är den omedelbart störste utmaning för vårdsektorn?

Kostnadsutvecklingen för svensk sjuk- och hälsovård fortsätter i snabbare takt än BNP-utvecklingen och det utgör den övergripande största utmaningen för vårdsektorn. Vi ser i år ett ökande gap i bedömningarna mellan den demografiska utvecklingen och skattebasen. Utmaningen späs på ytterligare av svårigheten att behålla och attrahera personal till vårdsektorn. På sikt måste det ske prioriteringar och effektiviseringar om vi ska kunna upprätthålla god kvalitet inom välfärden i Sverige. Ett ökat uppdrag för primärvården är en av nycklarna till att lyckas med detta. Vidare måste det övergripande patientfokuset förstärkas för att komma tillrätta med brister i vårdkedjan och mer samordnade processer.

Digitaliseringen förstås en viktig del av möjligheterna att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen, men trots goda förutsättningar i Sverige med en teknik van befolkning och mottaglighet för sådana lösningar bedöms kommuner och landsting i Sverige inte ha de bästa förutsättningarna att lyckas. Ökad samordning krävs mellan olika aktörer för att kunna ta tillvara på potentialen i digitaliseringen.​

Grant Thornton genomför varje år en omfattande branschstudie av den finansiella utvecklingen inom den privata vård- och omsorgssektorn. Årets rapport presenterades vid tre olika seminarier av Mats Fagerlund och Pär Ekengren från Grant Thornton. Därefter gav den strategiska rådgivningsfirman JKL sin syn på det politiska landskapet och de politiska riskerna just nu. Seminariet avslutades med att för första gången utse ”Årets innovatör” i vårdbranschen.

Här kan du se alla tre delar i sin helhet.

Aces in places:
5 egenskaper hos en superanvändare

När man gör det möjligt att ta hand om vård genom ny teknik, och gör den viktiga förändringen från pappersarbete till digitalt arbete, är det viktigt att komma ihåg hur förändringar kräver ledningsriktningar och stödstrukturer. En av dem är att fokusera på Superanvändare...

23.10.2017   |   LÄS MER
Ledning med nya
digitala förutsättningar

Som en del av en ledningsgrupp inom vård och omsorg står man inför många komplexa problem och frågor. Från användning av resurser och rekrytering till optimering. I grund och botten hur skapar vi den bästa omsorgen från de resurser vi står till förfogande? Det är en svår fråga med många olika svar. I den här artikeln tittar vi på hur dagens arbetsflöden kan stöttas av nya digitala förutsättningar.

23.10.2017   |   LÄS MER
Digitalisering kan stödja
kommunens kvalitetssäkring

Är det en viktig ambition att sträva efter att uppnå bäst möjliga omsorg på landets LSS- och Äldreboende? Det tycker vi! Men samhällets resurser räcker inte till att utföra alla åtgärder i socialtjänsten. Därför måste beslutsfattare som verksamhetschefer ta ställning till hur resurserna ska stödja kvalitetssäkringen.

21.09.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00