Kraftmätning av
3 myter om välfärdsteknik

Välfärdsteknik och digitalisering är i hetluften som aldrig förr, och vi upplever speciellt ett stigande intresse i social – och hälsovårdssektorn för dessa nya digitala hjälpmedel. Med den stora demografiska pressen och de många besparingarna kommer samtidigt ett ökat krav på effektivisering. Här anses välfärdsteknik av många som en del av lösningen på framtidens sociala insatser.

Men är du en av dem, som har svårt att överskåda, vad välfärdsteknik innebär och kanske tycker, att tävlingen om att effektivisera och om att skära ner, flyttar fokus från vad som betyder mest?

Välfärdsteknik har utvecklats för att hjälpa människor. Hjälpa till välfärd. Så att tex personer med funktionsnedsättning kan bli mer självständiga och få en högre livskvalitet. Eller att personalen på boenden eller vårdhem kan göra en bra och professionell insats, som alla kan vara stolta över.

En positiv skillnad

Välfärdsteknik hjälper alltså till att lösa problem i vardagen, som man kan ta sig an på ett annorlunda sätt med nya arbetsmetoder och redskap. Sammantaget sett gör de en positiv skillnad, som en oumbärlig komponent i kvalitetssäkringen av det professionella arbetet, på ett sätt, som tacklar de demografiska utmaningarna med färre varma händer och fler vårdberoende personer. 

Som samlingsnamn sträcker sig välfärdsteknik alltså brett och består av olika typer av lösningar till välfärdssektorn. Som exempel kan det handla om specialdesignad teknik till en enskild målgrupp tex personer med demens, eller mer traditionella hjälpmedel av nyare generationer med inkrementella förbättringar. Utöver det, innefattar välfärdsteknik i våra ögon den typ av verktyg, vars primära syfte är att minska den tid som inte skapar något värde för någon, och i stället öka den tid som gör det.

Det kan göras på många olika sätt och med hjälp av olika teknik, som tex tar hand om administrativa uppgifter och agerar som styrredskap i den dagliga planeringen av arbetet.

3 vanliga myter om välfärdsteknik

Många av oss är rädda för den så kallade digitaliseringen, och förstår inte varför allting plötsligt ska optimeras och ske online. Det samma gäller välfärdsteknik, och snabbt uppstår det arrgument med för och emot. Här har vi listat 5 myter om välfärdsteknik, som faktisk kan tacklas:

Myt 1:   ”Det är för svårt att lära sig och att sedan att använda”
När du hör ordet välfärdsteknik, tänker du då: Not for me. Mest för att du inte är den stora teknik-freaken och befarar, att det kommer att ställa dig eller någon av dina kollegor i en svår situation, där man inte hänger med?

Det behöver du inte. De flesta nye teknologierna har uppstått i en era, då användarens krav står i fokus. De SKA vara enkla att använda och får inte kräva flera års utbildning eller träning. Tänk tex på de många barn som i dag ”bara” använder smartphones och iPads/skärmar. Designen är användarvänlig och ofta självförklarande. Det samma gäller bra välfärdsteknik. De kräver inte ett geni, utan bara en vanlig person med eget tänkande.

Utöver detta är implementeringen/genomförandet ett nyckelord. För välfärdsteknik handlar inte om den sista delen av ordet, utan den första. Det krävs mer av organisationen att bara gemensamt ställa om sig och vara redo att göra något på ett helt nytt sätt. Därför tar en bra genomförandeplan också utgångspunkt i förändringsledning. 

Myt 2.   ”Tänk om man förlorar värdefull fakta?”
Ser du systemkrasch och datasäkerhet som ett tema, som hämmar ny teknik? Då behöver du inte vara orolig. Många känner samma sak. Här är det viktigt att komma ihåg, att det mesta av den nya tekniken föds i en era, då tex molntjänster bidrar med att skapa en annan och förbättrad process för kunden och användarna; även när det gäller datasäkerhet.

Man kan börja med att fråga sig själv, om inte ett byte till digital teknik är ett steg framåt? Från att ha haft alla sina dokument i arkivskåpet på kontoret eller på egen server i källaren, uppnår man en helt annan flexibilitet och ett ekonomiskt lyft i förhållande till lagring av data. Och när det gäller säkerhet är det de stora aktörerna på marknaden, som driver de största datacentren (Microsoft som exempel), så långt före de lokala lösningarna med ett stort intresse i att hålla objudna gäster och virus borta, med krav om redundans och back-up service.

Myt nr 3.    ”Det lönar sig inte”
Just när välfärdsteknik vann mark som begrepp i den kommunala medvetenheten, var det med starka lovord och besparingar i sikte. Den lovprisningen har sedan fått stryka lite på foten, när enskilda projekt har förstummat i mindre övertygande fall. Här är det klart, att det finns flera att ta hänsyn till. Vad är tex syftet med den enskilda tekniken? Vilka vinster önskar man att skapa? Och finns det kvalificerade belägg på området (vad visar efterforskning)?

När man tar itu med några av dessa aspekter, blir det tydligt, att ny teknik kräver starkt ledarskap och solklara villkor. När de delarna är på plats, kan man lättare mäta den kvalitet och de vinster som realiseras.  

Att ha ett bestämt sätt att hantera ett problem eller en utmaning på, inte nödvändigtvis spar pengar, ökar effektiviteten eller säkrar att upplysningar och information bäst möjligt kan hittas i alla sektorer – och med de flesta typer av lösningar.

Välfärdsteknik är en samlad beskrivning för de typer av tekniker, som stödjer brukare och organisationer med deras arbete kring välfärden i vardagen. Fokus i äldre-, social och hälsosektorn ligger på at säkra ett bättre nyttjande av resurser i samband med sociala förmåner och att förbättra kvaliteten av dessa förmåner för sina brukare.

 

3 digitala tips som
stärker yrkeskompetensen

På vård- och omsorgsboende är vardagen präglat av stress med begränsad tid till de boende. Omsorgspersonal tvingas till kompromisser när tiden inte räcker till.

19.06.2017   |   LÄS MER
Rekommendationer från
Sveriges eHälsokommun 2017

Västerås kommun blev tilldelade utmärkelsen som Sveriges eHälsokommun 2017 på nordens ledande eHälsomöte - Vitalis. Vi intervjuade vinnarna om deras förändring och digitala framsteg.

12.06.2017   |   LÄS MER
Installation VS Implementation
Digital planering

När du köper ett digitalt planeringssystem, vill du mest troligt ha höga förväntningar om att systemet ska hjälpa dig att öka effektiviteten och ge bättre omsorg för dina boende. Det var ju just därför köpte du systemet. Men dessa resultat kommer inte att upplevas som magiskt när du har utfört transaktionen till leverantören av planeringssystemet.

17.05.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00