Välfärdstekniken finner sin plats
inom vård och omsorg

Välfärdstekniken har gjort sitt intåg i många svenska vårdhem och bostäder – i varierande omfattning. Men hur ser man egentligen på dessa nya typer av verktyg? Och hur långt har sektorn som helhet kommit? Det har vi velat ta reda på. Därför har vi frågat er som arbetar inom de olika vårdsektorerna och använder dessa verktyg till vardags. Syftet med undersökningen var inte att bedriva någon slags vetenskaplig forskning, utan snarare att ge oss en uppfattning om hur man ser på välfärdstekniken inom hela sektorn.

39 personer från socialtjänst och äldrevård i olika delar av landet har delat med sig av sina åsikter och erfarenheter. Respondenterna i undersökningen utgörs i huvudsak av chefer inom äldreomsorgen och socialchefer (41 %). Övriga respondenter är chefer för äldreboenden/andra boenden, sjukvårdspersonal, utvecklingsledare och personer med liknande befattningar.

Bakgrund till undersökningen

En växande andel av befolkningen kommer att behöva vård i framtiden, vilket kan leda till att allt färre vårdgivare får ta hand om allt fler vårdtagare. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas andelen äldre i befolkningen öka med 30 procent mellan 2010 och 2050. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050. Som respons avsätter regeringen två miljarder kronor per år under perioden 2016 till 2018 för att höja kvaliteten i äldreomsorgen (regeringen.se)

Denna utveckling innebär att arbetsstyrkan successivt krymper, och det är oftast de mest lågavlönade arbetstillfällena och sektorerna som drabbas när det är dags att rekrytera nya medarbetare. Detta kan faktiskt komma att fördubbla det demografiska problemet inom just vård- och omsorgssektorn eftersom det kan påverka yrkesvalet för framtidens arbetsstyrka.

Det är uppenbart att denna situation varken är önskvärd eller hållbar – och även omkringliggande EU-länder har liknande problem. Därför söker sektorn efter metoder och verktyg som möjligen kan lösa de mest akuta utmaningarna. Problemen börjar redan visa sig, och myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar att planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres olika behov och att den måste anpassas till flera äldre med kroniska sjukdomar samt en ökad mångfald bland äldre. Socialdepartementet beräknar att den demografiska utvecklingen kommer att få kostnaderna för äldreomsorgen att öka med 70 procent från år 2010 till 2050 (socialstyrelsen.se).

Med tanke på ovanstående är det viktigt att förstå hur kommunerna redan i dag arbetar med och ser på välfärdstekniken – hur den kan bidra till att skapa den omsorg och vårdkvalitet som människor efterfrågar.

 

 

Man ser positivt på välfärdstekniken

Respondenterna har i allmänhet en positiv syn på välfärdstekniken (93,6 %). På det stora hela tyder detta på att många har god eller mycket god erfarenhet av att introducera eller arbeta med välfärdsteknik.De välfärdstekniker som används mest är traditionella hjälpmedel (79,3 %), appar och e-hälsa (60,3 %) samt kommunikations- och planeringslösningar (75,9 %). Under svarsalternativet ”Annat” svarade man också till exempel GPS och trygghetslarm. Att traditionella hjälpmedel används är föga överraskande. De har ofta en nära koppling till kärnverksamheten – antingen för brukaren eller personalen. Det stora antal som säger JA till andra typer av välfärdsteknik vidareutvecklar sina svar och talar om en ökande digitalisering och ett önskemål om att hjälpa brukarna att vara så självständiga som det bara är möjligt.

Denna tendens stämmer väl överens med de fördelar som respondenterna framför allt nämner. Välfärdstekniken ska underlätta i vardagen (4,83), hjälpa brukaren (4,79) och spara tid för personalen (4,42). De flesta förväntar sig helt tydligt att den stora fördelen blir att få adekvat hjälp direkt när man behöver den, medan en mindre andel av respondenterna bedömer att den ekonomiska aspekten inte alls är en lika stor fördel. Det kan dock finnas flera skäl till detta.

Denna tendens förstärks ännu mer då respondenterna svarar på varför välfärdstekniken borde införas. Svaren pekar på samma faktorer: välfärdsteknik ska förenkla arbetet, öka vårdkvaliteten och förbättra brukarens vardag. Vilka konkreta arbetsuppgifter det handlar om säger undersökningen inget om, men på frågan om vilka områden som kan dra fördel av en framtida digitalisering tyder svaren på att det handlar om att förenkla dokumentation, planering och samordning för att lösa arbetsuppgifterna. Här ligger alltså fokus på det administrativa arbetet som inte har direkt med brukarna att göra.

Sektorns digitaliseringspotential är stor enligt respondenterna. 75 % anser att alla områden inom organisationen kan förbättras med hjälp av digitala verktyg. Vore respondenterna flera skulle säkert bilden bli en annan, men vinsterna med att införa ny teknik står ändå i fokus. Jämfört med de oftast nämnda hindren är den avgörande faktorn om kostnaderna blir för omfattande. Om vi tittar på svaren här är det tydligt att tid och pengar blir en betydande faktor – de är de största hindren. Det får inte vara för dyrt att komma igång med välfärdstekniken, och det får heller inte vara för svårt eller tidskrävande.

Faktaboks
  • Totalt deltog 39 respondenter i undersökningen
  • 41 % av respondenterna är chefer inom äldreomsorgen/socialchefer
  • Resultaten från undersökningen är i huvudsak baserade på erfarenheter från traditionella hjälpmedel (79,3 %), appar och e-hälsa (60,3 %) samt kommunikations- och planeringslösningar (75,9 %).

 

Sammanfattning

Svaren i undersökningen visar på det hela taget att välfärdsteknik är ett utbrett och positivt fenomen inom socialtjänsten och äldrevården. Den generella erfarenheten är god eller mycket god (93,6 %) och personalen ser positivt på ytterligare digitalisering. I praktiken visar resultaten att välfärdsteknikerna har störst chans att lyckas om de ger användarna god hjälp i vardagen, och underlättar personalens arbete.

Denna uppfattning förstärks av Upphandlingsmyndigheten som i sin rapport från 2016 kommer fram till att välfärdsteknik har goda möjligheter att förbättra situationen inom vården, men samtidigt ställs höga krav på ledning och styrning. Välfärdsteknik kan optimera vårdkvaliteten för den enskilde individen, förbättra arbetsmetoderna och spara pengar åt samhället. Detta kräver dock tydliga riktlinjer så att medarbetarna klarar av att använda tekniken, och att verksamheterna är beredda på den tekniska omställningen så att de kan få ett konkret utbyte av den (Upphandlingsmyndigheten). 

Med tanke på denna rapport är det intressant att se hur leverantörerna och kommunerna har lyckats förvalta de olika teknikernas potential att faktiskt åstadkomma förbättringar och vinster. När det nu finns en positiv grundattityd till välfärdstekniken är det allas ansvar att se till att den kan omsättas till resultat. Här tycks det givet att man behöver specificera tydligt definierade implementeringsmål, så att tekniken inte stöter på hinder som till exempel ”Vi kommer inte helt igång” (3,64) eller ”Det är för tidskrävande” (3,45).

Dessa hinder kan åtgärdas. Vissa verksamheter har lokala stödfunktioner som hjälper till med projektering och rådgivning. Andra lutar sig mer mot riktlinjer och rådgivning från t.ex. SKL. En nyckelfråga tycks vara hur man ska se till att välfärdstekniken blir en självklar, varaktig och uppskattad del av verksamheten.

Digitalisering kan stödja
kommunens kvalitetssäkring

Är det en viktig ambition att sträva efter att uppnå bäst möjliga omsorg på landets LSS- och Äldreboende? Det tycker vi! Men samhällets resurser räcker inte till att utföra alla åtgärder i socialtjänsten. Därför måste beslutsfattare som verksamhetschefer ta ställning till hur resurserna ska stödja kvalitetssäkringen.

21.09.2017   |   LÄS MER
Implementation av välfärdsteknik
är inte en quick fix

Er organisation har bestämt sig för att introducera välfärdsteknik i verksamheten. Men hur och när kan verksamheten uppleva vinster av gjorda investeringar och vad bör man tänka på för att få ut maximal effekt av gjord investering. Vi har samlat en rad tips och råd, som kan hjälpa din organisation med ett lyckat införande av välfärdsteknik.

23.08.2017   |   LÄS MER
3 digitala tips som
stärker yrkeskompetensen

På vård- och omsorgsboende är vardagen präglat av stress med begränsad tid till de boende. Omsorgspersonal tvingas till kompromisser när tiden inte räcker till.

19.06.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00