3 områden som kan förbättras med hjälp av data

I takt med att dokumentationskraven för vård och omsorgsboenden ökar och man i allt högre grad arbetar digitalt, har mängden data också ökat. Denna utveckling bidrar till framtidssäkringen av vårdorganisationerna. Det finns en stor potential i den digitala omvandlingen om bara strukturen finns på plats. I synnerhet kan data bidra till att stödja de som arbetar på golvet med riktning och överblick i ett scenario där dokumentation och datainsamling blir en integrerad del av arbetet.

I bästa fall fungerar data och dokumentation inte bara som:

a) Bevis på det utförda arbetet

Utan också som:

b) En källa till kunskap om de boende och organisationen så att vi kan agera klokare imorgon

Vilka områden är det då som står inför effektivisering och ett markant kvalitetslyft? Det tittar vi närmare på i denna artikel.

Data ska bidra till vården inte styra den
Läs även s fyra viktiga punkter som kan hjälpa till att stödja och utforma vårdsektorns användning av data.

Data som stöd för både kvalitet och effektivitet Ett informationsberikat verksamhetsstöd är till för de organisationer som strategiskt önskar dra nytta av sina enorma mängder data. Fortlöpande samlas data in på mikronivå i hela organisationen – i och med de många dagliga aktiviteter varje medarbetare utför – för att analyseras på makronivå, och här finns det lärdomar att dra. Datapaneler som visar information om boende, medarbetare, avdelningar, organisationer osv. inom samma enhet eller kommun är en del av lösningen.

1. Organisering och erfarenhet 
På ett vårdboende med 40 boende, där man har Sekoia, görs i genomsnitt 700 registreringar, anteckningar och liknande. Varje dag. På ett år blir det många kontaktpunkter mellan professionell personal och den enskilda boenden. Lägger man till ytterligare fem vårdboende i kommunen handlar det om nära 1,3 miljoner kontaktpunkter. Vad kan vi då använda denna guldgruva med information till?

På Sekoia upplever vi redan nu hur förutsägbarhet och tvärgående överblick kan bidra till att skapa ökat värde. Om vi redan på förhand kan säga att 4 % av ovanstående kontaktpunkter elimineras eller flyttas är det möjligt att driva på en lokal praxis, och planera utifrån den vetskapen. Detta omfattar allt från bemanning och skiftplanering till rehabilitering och vårdplaner. Data kan synliggöra vad vi hade planerat och när – och hur väl det stämde med vad som sedan skedde. Denna information kan samlas för överblick och fungera som underlag till det vi planerar i framtiden.

Kanske behöver det ändras lite i bemanningen? Ska en fysioterapeut komma på besök på torsdag istället för på onsdag? Andra roller för sjuksköterskor? Eller behöver någon en ändring i sin medicinering? Detsamma gäller skiftplaneringen. När vi plötsligt kan jämföra med den aktuella arbetsbelastningen, planlagd och faktisk.

Data kan bidra väsentligt till dialogen om sådana här ämnen.

2. Efterlevnad och tillsyn
När en boende flyttar in på ett vårdhem eller till ett boende är det kopplat till mål och riktlinjer för hur han eller hon ska behandlas. Och vad man som boende har rätt till! Dessa mål formuleras i olika planer som organisationen efterlever och dokumenterar på bästa sätt. I en digital version får man bättre möjlighet att följa upp dessa planer och kontrollera efterlevnad och tillsyn.

Är det exempelvis tydligt om vi är på väg att nå de mål vi satt upp?

3. Kvalitet och beslutsstöd
När hela ens allmänna yrkespraxis löpande analyseras blir det lättare att gå från att tro till att veta. Varför handlar vi som vi gör? Här kan chefer och medarbetare samlas kring en gemensam insikt och använda den för att fatta beslut baserade på fakta snarare än på magkänsla. Ur detta perspektiv bidrar data till att skapa mer objektiva beslutsunderlag, vilket i sin tur främjar ett kvalitetsmedvetande och minimerar antalet fel som sker på grund av bristande information.

Dessutom finns det olika organisatoriska aspekter här. Medarbetarna kan synliggöra en ökad arbetsbelastning vid bestämda tidpunkter, och de boende och deras anhöriga kan få inblick i olika aspekter, exempelvis det sociala livet genom att få svar på frågor som ”Har min pappa varit ute den här veckan?” och ”Deltar mormor inte i några aktiviteter?”

22.08.2018   |   Data, Digitalisering,
Alltför stora mängder dokumentation
är en belastning

Det är inte en helt lätt uppgift att sätta sig in i de många schemadrivna och pappersbaserade rutinerna på ett omsorgsboende. Det finns ett närmast oändligt antal olika dokumentationsformer. Var och en med sin historiska grund och kapacitet att stödja den yrkesmässiga verksamheten. Samtidigt tar de upp en stor del av den tid som i stället skulle kunna läggas på social omsorg. Så – vilken är den rätta vägen framåt? Vi har läst flera olika artiklar och försökt samla några perspektiv på ett uttryck med en del negativa konsekvenser.

16.05.2019   |   LÄS MER
Fördelarna med dokumentation
inom vården

Lagen kräver visserligen att den vård som ges vid en klinik eller ett boende dokumenteras, men den här dokumentationen kan användas till mycket mer än att bara bevisa vilka åtgärder som har vidtagits. Givetvis kommer dokumentationen alltid att vara viktig för sjukvården och äldreomsorgen, och möjligheterna att utnyttja denna dokumentation på ett mer proaktivt sätt beror helt på hur organisationen som helhet är utformad för att hantera den.

28.03.2019   |   LÄS MER
Hedemora kommun vill dokumentera tillsammans
med den boende och skapa delaktighet!

Ett nytt sätt att dokumentera på skall ge omsorgsförvaltningen i Hedemora den sista pusselbiten i att öka delaktigheten för den boende.

01.03.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00