Begreppsförvirring? Om medicin­teknik, välfärdsteknik och e-hälsa

Begrepp som medicinteknik, välfärdsteknik och e-hälsa används ofta i medierna. Men vad betyder termerna egentligen? Läs här och få koll på vad detta med pillerkameror och wearables handlar om.

Välfärdsteknik Begreppet välfärdsteknik används ofta för olika tekniker som används inom hälso- och sjukvården. Det innebär självklart också att begreppet är väldigt vittomspännande, för vad är egentligen välfärd? När Köpenhamns kommun avsätter 84 miljoner danska kronor för välfärdsteknik är dessa pengar öronmärkta för olika typer av hjälpmedel av mer eller mindre avancerad karaktär. Välfärdsteknik handlar dock om så mycket mer än robotar och IT.

Kort sagt handlar välfärdsteknik om den typ av hjälpmedel som kan se till att användaren kan klara sig själv på bästa möjliga sätt. Listan med exempel på sådana växer stadigt i takt med den tekniska utvecklingen. Allt från roterande sängar till digitala assistenter hör till välfärdstekniken.

Det är med andra ord rimligt att betrakta välfärdsteknik som ett paraplybegrepp som omfattar flera typer av produkter, tjänster och hjälpmedel. Vissa av dem har dessutom släktingar inom andra kategorier som till exempel medicinteknik och e-hälsa.

SE ÄVEN: VM i välfärdsteknik (YouTube, på danska)  

Medicinteknik och telemedicin Medicinteknik är tekniker som syftar till att effektivisera hälso- och sjukvården. I takt med den demografiska utvecklingen ökar behovet av billigare, snabbare och bättre lösningar. Här är tekniken också mycket viktig. Ett exempel på en medicinteknisk lösning kan vara ett piller som man sväljer, som sedan kan utföra mätningar inne i kroppen så att man kan undvika kirurgiska ingrepp. Ett annat exempel är temporära implantat som smälter automatiskt.

Telemedicin är ett annat begrepp som ofta används i samband med medicinteknik. Telemedicin är t.ex. då en läkare eller sjuksköterska erbjuder rådgivning via elektroniska hjälpmedel i stället för att träffa personen öga mot öga. På så vis kan konsultationerna genomföras snabbare – både personal och vårdtagare sparar tid – och dessutom blir det möjligt att skapa annorlunda och mindre oflexibla arbetsflöden. Genom att ge patienten eller användaren rätt verktyg för att själva sköta om eller övervaka ett sjukdomsförlopp kan de få sådan hjälp och kunskap att rehabiliteringen underlättas.

E-hälsa och m-hälsa Konsumentmarknaden har också siktet inställt på hälsoområdet och har som mål att ge patienter och brukare tillgång till sina egna uppgifter via internet. Dels för att underlätta kunskapsdelning, men också för att göra kommunikationen med vårdpersonalen smidigare. Ett bra exempel är 1177 med e-tjänster som gör att användaren t.ex. kan boka läkartider eller ta del av provresultat.

I takt med att allt fler har smarta telefoner har en viss typ av e-hälsa – m-hälsa – blivit mycket populär. Nu kan användaren genom ett tryck på mobilen få tillgång till information som förr i tiden var förbehållen vårdpersonal. Detta kan handla om ”wearables”, produkter man har på sig och som kan fungera som pulsmätare, stegräknare eller något helt annat. Uppgifterna lagras, och man kan sedan dela med sig av dem till sin läkare för att ge en långsiktig lägesbild och förbättra möjligheterna till behandling av olika sjukdomsförlopp. Andra appar kan till exempel påminna användaren om att ta sin medicin eller användas för att registrera vätskeintag.

Kärt barn har många namn, men de många kategorierna har ett tämligen likartat syfte: att förenkla användarens vardag. Samtidigt är välfärdsteknik bara något att ha i de fall då användaren, medarbetaren och den organisation som gör investeringen bedömer att den har något att bidra med. Tekniken ska förbättra vardagen, inte krångla till den.

Kraftmätning av 3 myter om välfärdsteknik
Välfärdsteknik och digitalisering är i hetluften som aldrig förr - Läs mer om välfärdsteknik her
21.06.2018   |   Annat,
Implementerar vi fortfarande?
Eller är det omodernt?

Implementering av IT och teknik sker knappast utan en utredning av de vinster som verktyget lovar att det medför. Så har framför allt välfärdsteknik sålt sig själv. Med affärsnytta och avkastning på investeringar högt uppe på köparens dagordning. Vinsterna ska som minst uppväga omkostnaderna. Och gärna säkra strategiska landvinningar för de organisationer som implementerar. Ja. Men bara för att man har investerat betyder inte det att vinstrealiseringen sker problemfritt. Tvärtom.

05.12.2018   |   LÄS MER
Mats Rundkvist:
Vi behöver börja samskapa individnytta med välfärdsteknik

Efter att välfärdsteknik under många år var något som många pratade om men få gjorde så mycket praktiskt med har det nu blivit ”ordet på allas läppar”. Det är idag en prioriterad angelägenhet såväl nationellt i departement och hos myndigheter som lokalt ute i kommuner och regioner.

12.11.2018   |   LÄS MER
Är digitalisering relevant
för särskilt boende?

Med tanke på de demografiska utmaningarna och kommunala budgetarna är det vår erfarenhet att särskilt boende efterlyser metoder för att få kvaliteten att bli minst lika bra som effektiviteten. Det finns därför skäl att påstå att digitalisering är relevant för närsjukvården och framtidens vård och omsorg.

27.09.2018   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00