Data ska bidra till vården inte styra den

I takt med att dokumentationskraven blir allt mer omfattande ökar också datainsamlingen vid vårdcentraler och boenden. På sikt är detta positivt eftersom utvecklingen gör att chefer och medarbetare kan fatta beslut baserade på fakta snarare än magkänsla. Därför kan mer objektiva beslutsunderlag också fungera som grundläggande motivationsfaktor då dokumentationsprocessen digitaliseras.

I detta sammanhang definierar man oftast en rad mätpunkter som ska användas för att bedöma hur bra de enskilda vårdcentralerna och boendena fungerar. Samma tendens syns tydligt även i det danska kommunsamarbetet Fælles Sprog III för socialtjänst- och vårddokumentation där man löpande och systematiskt samlar in data bestående av numeriska värden som tilldelas olika funktionsnivåer. Ju fler arbetsprocesser i vårdsektorn som digitaliseras och ju mer datadrivna vi blir, desto fler faktorer måste man ta hänsyn till.

Fyra tänkbara fallgropar för en datadriven organisation

Detta med att vara datadriven kan tyckas vara en modefluga. Är mer information alltså lika med bättre vård? Det finns ingen garanti för det. Fyra viktiga punkter kan hjälpa till att stödja och utforma vårdsektorns användning av data.

1. Gör vi det bara för att nå målen? 

När man inför dokumentationskrav på det arbete medarbetarna utför finns det ett antal saker man behöver tänka på. För det första är det viktigt att välja mätvärden som avspeglar medborgarnas kvalitetsupplevelse, något som också hjälper vårdpersonalen att prioritera rätt. Det är viktigt att klargöra om man samtidigt tvingar personalen att åsidosätta några av sina primära arbetsuppgifter för att uppfylla målen.

I detta sammanhang är det viktigt att inte mista fokuseringen på de som allting handlar om: medborgarna. Vissa saker varken kan eller ska mätas. För hur kvantifierar man värdet av ett personligt samtal eller den tid det tar att hålla någon i handen och bara finnas där? Mätningarna ska understödja sådana aktiviteter och inte motverka dem.

2. Hur skapar vi en meningsfull och balanserad vård med realistiska mältvärden? 

Det är viktigt att mätningarna understödjer organisationens överordnade mål om t.ex. vårdkvalitet. På så vis kan man se till att datainsamlingen understödjer den yrkesmässiga verksamheten, inte styr den. Av samma skäl måste mätningarna vara realistiska så att medarbetarna inte förlorar motivationen eller känner sig oroliga över att inte nå målen. Kort sagt ska data fungera som stöd i medarbetarnas primära uppdrag att arbeta med och för medborgarna och inte fungera som hämsko.

3. Vad är viktigast - måluppfyllelse eller medborgarnas välmående och omvårdnad?

De flesta skulle nog säga att medborgarnas välmående är det viktigaste om de fick en direkt fråga. Det finns dock risk för att falla i fällan att tro att allt är mätbart om fokus flyttas från medborgaren till mätningarna. Det är därför viktigt att man som ansvarig chef fortsätter att ha löpande insyn i driften när man ska bedöma vårdinsatsernas kvalitet och effektivitet. Man får inte låta sig styras av att alla mätvärden nödvändigtvis ska ha uppnåtts, i synnerhet de som inte är vitala för människors välbefinnande.

Om personalen koncentrerar sig alltför mycket på att nå målen kan det i allra värsta fall leda till sämre vård eftersom det är lätt att känna sig övervakad på grund av den allt mer omfattande datainsamlingen och alla dokumentationskrav. Mätningar som understödjer kvalitetsarbetet och verksamhetens primära uppgift har större möjligheter att accepteras av medarbetarna och skapa ökat engagemang.

4. Vilka mätningar är viktigast?

I förlängningen kan det vara bra att definiera vilka mätningar som är viktigast. De viktigaste mätvärdena är nyckeltal, och de skiljer sig från övriga mätvärden. Det är nyckeltalen som är centrala för att organisationen ska kunna utföra sitt primära uppdrag. Det kan till exempel handla om vårdinsatser.

Med tanke på de allt större datamängder som finns att tillgå är det lätt att man råkar mäta sådant som i princip inte har någon betydelse för hur vårdcentralen eller boendet drivs. Det är därför viktigt att man redan innan eller under själva implementeringsprocessen definierar vilka mått som ska vara avgörande. Om inte ökar risken för att man väljer fel inriktning för eller tolkning av verksamhetens status, något som kan avvika från verkligheten. På det stora hela kan data och ledningsinformation i bästa fall användas för att fatta mer välunderbyggda beslut och fungera som driftstöd, men i värsta fall kan de vilseleda mottagaren.

8 steg för implementering av digital välfärdsteknik
Ut över ett beslut om att införa ny teknik är det nödvändigt att ha en implementeringsplan. Läs även 8 steg för implementering.

Hur data kan understödja en bättre och mer personlig vård

Driftsunderstöd som bygger på mer information är i grunden en fördel – och det gäller även vårdsektorn. Men detta gäller bara om man fortsätter att fokusera på den ursprungliga frågan om ”varför” som skulle besvaras genom att formulera lagkrav, strategier osv. Vårdcentraler, boenden och personal finns där för medborgarna. Inte för att uppfylla mål som finns där på grund av externa krav. Personalen vill göra skillnad, något som inte alltid märks vare sig i medierna eller i insamlade data. Det är därför viktigt att minnas varför man började med dokumentation och datainsamling så att man faktiskt kan utnyttja informationen för att skapa optimala arbetsrutiner till gagn för personal och medborgare.

Dokumentationen har två huvudsyften. Det första är relaterat till det faktum att det är våra äldre medborgare som berörs. Vi måste kunna visa upp att vi gjort korrekta val och bedömningar. Detta vill vi dokumentera. Det andra har att göra med att vi vill lära oss av våra erfarenheter. Dokumentationen spelar en viktig roll för att bygga upp nästa generations praxis, och där är dokumentationen av betydelse. Ny teknik kan göra dokumentationsprocessen enklare och mindre betungande. Den kan också anpassas bättre för kollegorna och göra dokumentationen mer inriktad på kommunikation så att dess möjligheter kan utnyttjas bättre och så att vi kan ägna våra krafter åt vår huvuduppgift.

20.07.2018   |   Data,
Är digitalisering relevant
för särskilt boende?

Med tanke på de demografiska utmaningarna och kommunala budgetarna är det vår erfarenhet att särskilt boende efterlyser metoder för att få kvaliteten att bli minst lika bra som effektiviteten. Det finns därför skäl att påstå att digitalisering är relevant för närsjukvården och framtidens vård och omsorg.

27.09.2018   |   LÄS MER
Redovisning: Vad social omsorg
kan lära av sociala medier

Digitaliseringen bidrar till att förvandla hela den sociala omsorgen som sektor. Det som kan framstå som en relativt enkel övning att ersätta ett pappersdokument till en digitalprocess men är mer komplext en man kan tro. Vi ser ett skiftande resultat i många projekt kring digitalisering och olika digitala erfarenheter. Vi ska nu ta en titt på hur digitaliseringen kan hjälpa vårdgivare att stödja vården med dokumentation och underlag.

28.08.2018   |   LÄS MER
3 områden som kan
förbättras med hjälp av data

I takt med att dokumentationskraven för vård och omsorgsboenden ökar och man i allt högre grad arbetar digitalt, har mängden data också ökat. Denna utveckling bidrar till framtidssäkringen av vårdorganisationerna. Det finns en stor potential i den digitala omvandlingen som vi tittar på här.

22.08.2018   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00