Digitalisering (är nog bra) men varför?Det är mycket snack om digitalisering och välfärdsteknik inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Åratals eftersläpning har övertygat många om att nu är det faktiskt dags. Men varför då, egentligen? Den här artikeln försöker slå hål på några myter om den nya svarta och utmana den digitalisering som finns med i alla strategier värda namnet.

Först tittar vi på några skäl till att lägga till ännu en pusselbit i systemlandskapet. Vilka drivkrafter finns?

Utifrån kommande orsakerEn del kommuner anser att de själva också är varumärken. Som bekant är kommunerna förtjusta i att arbeta med mer konkreta mätvärden, till exempel förmågan att locka till sig kvalificerad arbetskraft och beläggningsgraden för LSS och SÄBO. Många kommuner har byggt upp välfärdsteknikcentra och demo- eller testanläggningar som på flera platser drivs av specialiserade konsulter. Mer närliggande exempel är eHälsa 2025 visionen som med tiden har blivit en djupt rotad del av den politiska självbilden i Sverige.

En annan viktig faktor som kommer utifrån kan handla om tillsyn. Levererar vi vård och omsorg av den standard som förväntas? Anhöriga kan tänka på samma sätt. Hur visar vi alla runt omkring oss att vi fungerar som tänkt?

En stor del av svaret har med dokumentation och kommunikation att göra.

Om man fortfarande vill ha mer sådant, och samtidigt vill kunna visa hur man uppfyller kraven i alla relevanta regler och föreskrifter kan digitala lösningar bidra till att man lyckas visa upp effektivitet, ledarskap, kvalitet och mycket annat.

Kraftmätning av 3 myter om välfärdsteknik
Läs mer om 3 myter om välfärdsteknik.

Inifrån kommande orsakerAndra orsaker har att göra med problemområden inom organisationen. Det kan handla om arbetskraft, som är den klart största budgetposten för varenda organisation inom vårt gebit. Antingen har man svårt att rekrytera nya medarbetare eller att lyckas behålla de som redan arbetar inom organisationen. Enligt Kommunals beräkningar behöver det anställas 135 000 fler i välfärden under den kommande mandatperioden. Kraven är höga från medborgarna som vill att välfärdstjänsterna ska ha hög kvalitet och tillgänglighet. Men kommunerna behöver 50 000 fler undersköterskor och vårdbiträden till år 2022.

En annan viktig bevekelsegrund för digitalisering handlar om överblicken över verksamheten. Det saknas helt enkelt i många fall insyn från golvet och uppåt trots att de flesta system faktiskt är utformade för att hantera administrativa processer utöver själva organisationen, som därefter reagerar på dem.

Det verkar definitivt vara så att det finns behov av en något annorlunda överblick som sammanställer allt som organisationen har att erbjuda för att lyfta individen och medarbetaren så att även de får den administrativa översikten. Den typen av rapportering och insyn i kommunens mätvärden kan faktiskt underlätta arbetet för alla. Både för enskilda medarbetare och för ledningen.

Digital transformation inom socialtjänsten och äldreomsorgen I och med att man i allt högre grad fokuserar på tekniken skapar branschen en bild av sin digitala transformation. 

Brian Solis uppfattning om den digitala transformationen
  1. Business as usual: papperskalendrar, post-it-lappar, whiteboards osv. är de viktigaste verktygen vid sidan av journalsystemen.
  2. OK Computer: flera inom organisationen använder övriga IT-system för diverse mindre verksamhetskritiska processer.
  3. Strategisk ambition: en större del av organisationen arbetar med välfärdsteknik och finns med i det digitala arbetsflödet, men det är framför allt ledningen som står för ambitionerna (!)
  4. Konvergerat: specialiserat och heltäckande digitalt driftstöd
  5. Big data: användning av data för preventiv och förebyggande driftstöd

Detta är en väldigt grov uppdelning och det är viktigt att påpeka att ingen etapp kan ses som vare sig rätt eller fel. På det stora hela ligger hela Sverige på en enormt hög nivå, och det är viktigt att komma ihåg.

Strategi för digitalisering Det allra viktigaste är med andra ord att digitaliseringsmöjligheterna i verksamheten inte ska betraktas som ett självständigt projekt. Något som inte alls hänger samman med den kommunala strategin i övrigt. Det man vill lyckas med bör i hög grad påverka definitionen av vad man vill digitalisera och varför.

Vi kan jämföra sociala medier, som både stör och bidrar till kommunikationen människor emellan, med hur man en gång i tiden alltid tog med sig sin lilla kamera på semestern. Det gör man inte längre. Vi lämnar inte in filmen för framkallning för att sedan visa upp bilderna så snart man lockat in sina gäster i fällan. Numera delar vi omedelbart med oss och följer samtidigt de ämnen, platser och personer vi är intresserade av – allt med hjälp av modern teknik.

En liknande princip har vi inom vården och omsorgen. En bild är inte längre bara en bild. Den innehåller också en massa metadata som bidrar till att förändra mönstret i vår tillvaro. Det är dags att fundera på hur vi kan skörda det vi har sått. För att göra detta är det nödvändigt att fundera på verksamhetens strategiska betydelse, och hur digitaliseringen kan vara till hjälp.

Genom att besvara denna fråga blir förutsättningarna för framgång bättre.

15.08.2018   |   Digitalisering,
Vård- och handlingsplaner innehåller
fel och blir aldrig perfekta

En detaljerad vård- eller handlingsplan som bygger på brukarens behov och även innehåller beskrivningar av individens önskemål är en idealsituation som många boenden och vårdcentraler eftersträvar. Oftast får man bara höra om alla fördelarna med personliga planer av den här typen, till exempel att vården blir bättre och mer meningsfull, och att det blir enklare att ta in vikarier.

25.02.2019   |   LÄS MER
Sekoia inleder partnerskap
med Pulsen Omsorg

Sekoia är glada att kunna meddela att vi ingått partnerskap med Pulsen Omsorg. Pulsen Combine är marknadens modernaste stödsystem för den kommunala socialtjänsten. Combine är en webbaserad tjänst som effektivt knyter samman medborgare, myndighet och utförare.

13.02.2019   |   LÄS MER
Användbara tips för att dagligen
arbeta med genomförandeplanen

Det är svårt att med dagens arbetssätt löpande arbeta efter genomförandeplanen då den ofta inte är tillgänglig i närhet till den boende. Men med dagens teknik finns dock möjligheten att direkt i anslutning till den boende ta del av genomförandeplanen och den boende kan tillsammans med personalen dagligen ta del av och diskutera behov och önskemål utifrån den boendes behov av utförandet av vård och omsorg.

25.01.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00