Digitalisering kan stödja
kommunens kvalitetssäkring

Sverige har som ambition att alltid uppnå bäst möjliga omsorg inom särskilt boende och hemtjänst. Trots detta så finns det inga krav från socialstyrelsen om att en viss standard SKALL följas. Det är upp till varje kommun att besluta om vilken standard som skall efterlevas och kommunen själv är ansvarig för att följa upp hur deras egen leverans av omsorg efterlevs.

En konsekvens blir att standarden varierar från kommun till kommun i och med att metoderna skiljer sig åt om hur insatsen värderas. Detta gör det mycket svårt att jämföra kvalitén mellan kommunerna.

Digitalisering kan ha en avgörande roll för att stödja implementeringen av nationella rekommendationer så som ICF och IBIC. Rätt digitalt verktyg blir ett stöd för de anställda i deras dagliga arbete kring insatser, egenkontroller etc. Rätt digitalt verktyg blir också ett styrmedel för chefer och ledning kring uppföljning av hur verksamheterna presterar, vilken belastning och behov de har och detta i realtid. I social- och äldreområdet finns det många olika metoder, som finns till för att säkra vård och omsorgsflöden, IBIC är en rekommendation från Socialstyrelsen som stödjer verksamheten att säkra en professionell insats koordinerad med kommunens målsättning.

Individens behov i centrum

Ett steg i rätt riktning blir utan tvekan implementeringen av ”Individens behov i centrum” IBIC. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service av funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av ” äldres behov i centrum”, ÄBIC.

IBIC är en övergripande metod för dokumentation och utväxling av data inom social-och hälsoområdet. Målet är att förenkla och effektivisera insatsen riktat för den enskilde på svenska omsorgsboenden och hemtjänst. Potentialen ligger i att öka kvaliteten och säkra en generell riktlinje med effektivisering av den beslutade insatsen. Potentialen med digitalisering för personalen med en metod som IBIC blir det lättare att kategorisera, dokumentera och åtgärda utifrån förbestämda klassifikationer (Funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), för att hålla ihop data från olika kommuner.

Digitalisering är en (in-)direkt rationalisering

Ser man på de första indikeringarna, är det lätt att föreställa sig hur en helt digitaliserad verksamhet kan se ut:

En boende nära kommunikation, planläggning och dokumentation genom digitalisering kan sätta den enskildes behov och profil i centrum. Det blir möjligt att delaktiggöra och involvera personliga preferenser i omsorgsarbetet. Exempel om en boende inte kan utrycka sin önskan, vet man ändå precis hur frukosten ska serveras. Den röda tråden som också tillfälligt anställda drar nytta av.

Vad är konsekvenserna för dåliga metoder?

Ser man på de tillfällen där det inte går som det skall, kan man se ett mönster. Nämligen att kvalitetssäkringen först träder i kraft när skadan är skedd, när vi skall igång med att förklara hur något oavsiktligt kunde ske. I det sammanhanget är det värt att nämna hur rapporteringen bidrar till kvalitetsutveckling på sikt- och hur vi med hjälp av digital teknik kan verka proaktivt istället för ett reaktivt.

Den säkraste vägen fram är en ändring av arbetsgången om vad som orsakade skadan. har vi fokus på arbetsgången, blir de personliga felen färre då ansvar och informationsdelning sker mot hela personalgruppen, istället för på den enskildas axlar. Det kan etableras en gemensam professionell plattform genom en digital riktlinje, som både medarbetare och boende kan få nytta av.

Ett exempel kommer från Danmarks största LSS-boende, där man på kort tid har lyckats att minska händelser av vikt med 92%. Läs mer i denna artikel här.

Socialstyrelsen har i 2016 kartlagt kommunernas patientsäkerhetsarbete i den årliga lägesrapporten. 257 kommuner har svarat på frågor om riskområden och det förebyggande arbetet. Tendensen är, att det förebyggande säkerhetsarbetet framför allt är individuella riskbedömningar som görs för att motverka avvikelser, t. ex. fall, trycksår och undernäring bland äldre personer.

Nationella riktlinjer

I arbetet med nationella riktlinjer tar Socialstyrelsen fram indikatorer för att kunna följa upp hur riktlinjerna används och påverkar arbetet. Indikatorerna användas för att följa utvecklingen och förbättringen av kvaliteten i vården och omsorgen.

De finns här.

Användbara tips för att dagligen
arbeta med genomförandeplanen

Det är svårt att med dagens arbetssätt löpande arbeta efter genomförandeplanen då den ofta inte är tillgänglig i närhet till den boende. Men med dagens teknik finns dock möjligheten att direkt i anslutning till den boende ta del av genomförandeplanen och den boende kan tillsammans med personalen dagligen ta del av och diskutera behov och önskemål utifrån den boendes behov av utförandet av vård och omsorg.

21.02.2018   |   LÄS MER
Samarbete mellan kultur- och vårdsektorn
ger nya upplevelser

När konserthuset Studio Acusticum i Piteå för några år sedan hade skapat sin play-kanal för att sprida konserter online uppstod den konkreta frågan: Vem har mest glädje av ett kulturutbud på nätet? Svaret hittade man tillsammans med Betaniastiftelsen som under lång tid har arbetat med helhetssyn inom vård- och omsorg: Målgruppen bör vara personer som inte själva kan ta sig till spelplatserna.

21.02.2018   |   LÄS MER
3 snabba frågot till
Susanne Rolfner Suvanto

Vi frågade Susanne Suvanto, Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet och tidigare utredare av nationell kvalitetsplan för vården och omsorgen om äldre personer, 3 snabba frågor angående hennes roll och arbete kring e-hälsa.

23.01.2018   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00