Fler observationer, färre avvikelserLäkemedelsanvändning och fallolyckor identifierades i Socialstyrelsens lägesrapport 2016 inom patientsäkerhetsområdet som de största riskområdena för uppkomst av vård skada. Cirka 70 000 personer vårdas varje år på sjukhus efter att ha fallit. Ungefär 70 procent av fallskadorna i slutenvården gäller personer 65 år eller äldre (Socialstyrelsen.se).

Äldreomsorgens kostnader som uppstår till följd av fallolyckor beräknas av Socialstyrelsen till minst 3,7 miljarder kronor för 2014. Det motsvarar drygt tre procent av samtliga kostnader för äldreomsorgen. Den specialiserade vårdens kostnader för fallskador beräknas till 7,4 miljarder kronor för 2014, vilket är drygt fem procent av den specialiserade somatiska vårdens kostnader (Socialstyrelsen.se).

I korthet betyder dessa ”avvikelser” stora kostnader, åtgärder kan vidtas för att minimera och i många fall förhindra fallolyckor och felaktig läkemedelsanvändning.

Kommunerna satsar på kompetensutveckling av sin personal och gör en hel del för att möjliggöra för personalen att utbilda/vidareutbilda sig. Men det krävs också nya verktyg till personal som kan hjälpa dem att bli mer proaktiva för att kunna förutse dessa avvikelser. 

Så, vad föreslår vi?

Det finns ingen “quick fix” för att förutse avvikelser i ett omsorgsboende. Det krävs hängivna insatser från alla inom organisationen för att åstadkomma resultat. En förändring av arbetssätt och hur dokumentation görs kräver dedikerad och engagerad personal om man ska uppnå resultat. Men när man bytt arbetssätt krävs faktiskt mindre tid för dokumentation, som då blir mer datadriven samt mer överskådlig för personal vid analys. Denna typ av dokumentationsmetodik i omsorgsboendet innehåller mindre prosa och gör personalen mer uppmärksam på förändringar och avvikelser hos patient/brukare som kan vara svår att upptäcka i traditionella system.

Detta kanske låter märkligt men kom ihåg varför vi dokumenterar. Anledningen till att introducera IBIC handlar om att åter fokusera på individens behov och vad som faktiskt gör skillnad. Dessutom vikten av att inte lägga tid på överdokumentation som inkräktar på vård och omsorgsuppgifter.

Om kraven på dokumentation tydliggörs så personal vet vad som skall dokumenteras, skapas tid som ger utrymme till planering, rehabilitering och förbyggande insatser.

För att sammanfatta det hela är det nödvändigt att fokus skall läggas på den boende istället för dokumentation. Digitalisering kan hjälpa personalen att bibehålla fokus på vårduppgiften genom att hitta och samla information. Digitaliseringen säkrar att rätt utvärderingar och övervägande är gjorda. På det sätt bidrar dokumentationen till kvalitetssäkring som kan gynna både boende och personal. Denna kvalitetssäkring ger färre avvikelser!

Från anmälningar till förebyggande av avvikelser
Läs om Landsbyen Sølund i Danmark, som på kort tid har lyckats reducera antalet negativa händelser inom vården med 92 %.

Ser man på de tidiga utvärderingarna, är det lätt att föreställa sig hur en helt digitaliserad verksamhet kan se ut:

Sker kommunikation, planläggning och dokumentation i närhet till den boende med hjälp av digitalisering sätts den enskildes behov i fokus. Det blir möjligt att delaktiggöra och involvera personliga preferenser i omsorgsarbetet. T ex om en boende inte kan utrycka sin önskan, vet man ändå precis hur frukosten ska serveras. Den röda tråden som också tillfälligt anställda drar nytta av.

En annan fördel med att gå mot en mer data-driven dokumentation är att det stödjer next-practice som spelar en viktig roll för att skapa nästa generations best-practice, där dokumentationen är av stor betydelse. Ny teknik kan göra dokumentationsprocessen enklare och mindre betungande. Den kan också anpassas bättre för att göra dokumentationen mer inriktad på kommunikation så att dess möjligheter kan utnyttjas bättre och så att vi kan ägna våra krafter åt vår huvuduppgift.

24.07.2018   |   Data, Dokumentation ,
Alltför stora mängder dokumentation
är en belastning

Det är inte en helt lätt uppgift att sätta sig in i de många schemadrivna och pappersbaserade rutinerna på ett omsorgsboende. Det finns ett närmast oändligt antal olika dokumentationsformer. Var och en med sin historiska grund och kapacitet att stödja den yrkesmässiga verksamheten. Samtidigt tar de upp en stor del av den tid som i stället skulle kunna läggas på social omsorg.

16.05.2019   |   LÄS MER
Fördelarna med dokumentation
inom vården

Lagen kräver visserligen att den vård som ges vid en klinik eller ett boende dokumenteras, men den här dokumentationen kan användas till mycket mer än att bara bevisa vilka åtgärder som har vidtagits. Givetvis kommer dokumentationen alltid att vara viktig för sjukvården och äldreomsorgen, och möjligheterna att utnyttja denna dokumentation på ett mer proaktivt sätt beror helt på hur organisationen som helhet är utformad för att hantera den.

28.03.2019   |   LÄS MER
Hedemora kommun vill dokumentera tillsammans
med den boende och skapa delaktighet!

Ett nytt sätt att dokumentera på skall ge omsorgsförvaltningen i Hedemora den sista pusselbiten i att öka delaktigheten för den boende.

01.03.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00