Implementation av välfärdsteknik
är inte en quick fix

Er organisation har bestämt sig för att introducera välfärdsteknik i verksamheten. Men hur och när kan verksamheten uppleva vinster av gjorda investeringar och vad bör man tänka på för att få ut maximal effekt av gjord investering. Vi har samlat en rad  tips och råd, som kan hjälpa din organisation med ett lyckat införande av välfärdsteknik.

Många upplever inte att deras verksamhet får ut tillräckligt av digitalisering. Projekt-vinsten är ofta lägre än önskad på grund av val av teknologi, typ av organisation osv. De flesta välfärdsteknologier har gemensamt att det krävs tid för att se vinsterna. Det kan vara omotiverade för en projektansvarig eller ledare som arbetar med implementering - också inom omsorgssektorn: ”Bra jobbat! Du kan nu se vinsterna om 9-12 månader”.

2 tips till vinst för din verksamhet

Istället för att se införandet som ett projekt med ett start- och slutdatum, så är det viktigt att jämföra rätt data både före och efter införandet och bestämma vilken data man skall mäta och vilka mål man vill uppnå. Detta är en förutsättning för att se om man lyckats med de resultat man önskade uppnå.

Medarbetarna går från att göra en sak till en annan. Därför är det viktigt att:

  1. Göra en grundlig analys och hela tiden fokusera på att kommunicera mål, konsekvenser och vinster i vardagen.
  2. Lägga en plan för implementationen på lång sikt – det är viktigt eftersom vardagen, lätt tar uppmärksamhet från projektmålen.

LÄS OCKSÅ: 8 steg till implementering av digital välfärdsteknologi

Förankring bär förändringen

Chefens primära fokus ligger ofta på förändringsledning under en begränsad period Men fungerar det när förändringen är permanent? Fokus bör istället läggas på förankringsledning, med målet att säkra en riktigt bra implementering av teknologi i vardagen- också efter projektperioden. Kort sagt är implementeringen en kontinuerlig process, som utvecklas i takt med att arbetsgången utvecklar sig med ny teknologi. Det krävs hela tiden justering och klara prioriteringar.

Det kan vara bra med timeouts, med syfte att skapa en gemensam uppföljning på både teknologi och organisation. Genom att ge medarbetarna tid att tänka över och reflektera över deras vardag, så kan man undvika missförstånd och misstag. Dessutom arbetar förankringsledning med en ”nerifrån och upp” approach, då den tar utgångspunkt i medarbetarnas vardag och upplevelse av teknologin. Det hjälper till med att medarbetarna blir en del av implementeringsprocessen.

Ledare och medarbetare ska ha tid till att ta ansvaret till sig. Det handlar om att skapa ett gemensamt mindset, som slutändan kommer att visa på vinsten av digitaliseringen.

Utgångspunkt i de viktigaste uppgifterna

I en vardag där tiden är knapp är teknologin till för att skapa effektivitet och kvalitet i insatsen. I detta sammanhang kan det vara svårt att ta sig tid till att förstå hur välfärdsteknologi kan hjälpa till. De önskade vinsterna måste kontinuerligt återspegla organisationen - särskilt medarbetarnas osäkerhet omkring digitalisering. Därför är det viktigt att alla redskapen synliggörs som en del i vardagen och för att detta ska lyckas krävs en motsvarande fokuserad, strukturerad och långsiktig insats.

Med strukturerade och planerade timeouts kan varje medarbetare använda sin erfarenhet till kunskapsdelning till de andra medarbetare. Så att alla kan utveckla sin användning av de viktigaste uppgifterna i de tekniklösningar verksamheten använder.

Att överväga innan du implementerar

Det fungerar inte att se implementering isolerat från den dagliga driften. Följande övervägningar kan vara av fördel i införandet av nya välfärdslösningar:

  1. Var medveten om att kommunicera implementeringen som en del av driften vs. ett periodisk projekt med en sluttidpunkt.
  2. Synliggör före och efter med tanke på era långsiktiga mål, gärna i ett format som visualiserar en faktisk vinstplan.
  3. Använd timeouts till dialog och diskussion, med fokus på att skapa en gemensam förståelse omkring fördelar och ändringar

Det finns helt säkert flera tips tillgängliga när det gäller att skapa de nödvändiga strukturerna för att se till så att implementeringen förankras som en del av de anställdas vardag. Målet av teknologin är dock inte förändrad – det blir ett värde satt som en del av vardagen för verksamheten.

3 snabba frågot till
Susanne Rolfner Suvanto

Vi frågade Susanne Suvanto, Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet och tidigare utredare av nationell kvalitetsplan för vården och omsorgen om äldre personer, 3 snabba frågor angående hennes roll och arbete kring e-hälsa.

23.01.2018   |   LÄS MER
Fler observationer,
färre avvikelser

Läkemedelsanvändning och fallolyckor identifierades i Socialstyrelsens lägesrapport 2016 inom patientsäkerhetsområdet som de största riskområdena för uppkomst av vård skada. Cirka 70 000 personer vårdas varje år på sjukhus efter att ha fallit. Ungefär 70 procent av fallskadorna i slutenvården gäller personer 65 år eller äldre

23.01.2018   |   LÄS MER
3 tips för att omvandla er dokumentation
till en värdefull tillgång

Under de senaste tio åren har fokus ökat på personcentrerad vård, vilket är bra men ställer höga krav på dokumentation, vårdplaner och rehabilitering. Som följd av detta, spenderar dagens vårdpersonal mindre tid åt de boende. Detta kan stressa vårdpersonalen, som inte hinner lägga sin tid där den behövs för att ge den vård och omsorg som den boende har behov av.

21.11.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00