Implementation av välfärdsteknik är inte en quick fix 

Er organisation har bestämt sig för att introducera välfärdsteknik i verksamheten. Men hur och när kan verksamheten uppleva vinster av gjorda investeringar och vad bör man tänka på för att få ut maximal effekt av gjord investering. Vi har samlat en rad tips och råd, som kan hjälpa din organisation med ett lyckat införande av välfärdsteknik.

Många upplever inte att deras verksamhet får ut tillräckligt av digitalisering. Projekt-vinsten är ofta lägre än önskad på grund av val av teknologi, typ av organisation osv. De flesta välfärdsteknologier har gemensamt att det krävs tid för att se vinsterna. Det kan vara omotiverade för en projektansvarig eller ledare som arbetar med implementering - också inom omsorgssektorn: ”Bra jobbat! Du kan nu se vinsterna om 9-12 månader”.

2 tips till vinst för din verksamhet

Istället för att se införandet som ett projekt med ett start- och slutdatum, så är det viktigt att jämföra rätt data både före och efter införandet och bestämma vilken data man skall mäta och vilka mål man vill uppnå. Detta är en förutsättning för att se om man lyckats med de resultat man önskade uppnå.

Medarbetarna går från att göra en sak till en annan. Därför är det viktigt att:

  1. Göra en grundlig analys och hela tiden fokusera på att kommunicera mål, konsekvenser och vinster i vardagen.

  2. Lägga en plan för implementationen på lång sikt – det är viktigt eftersom vardagen, lätt tar uppmärksamhet från projektmålen.
8 steg för implementering av digital välfärdsteknik
läs ocksa hur implementering av välfärdsteknik går till.

Förankring bär förändringen

Chefens primära fokus ligger ofta på förändringsledning under en begränsad period Men fungerar det när förändringen är permanent? Fokus bör istället läggas på förankringsledning, med målet att säkra en riktigt bra implementering av teknologi i vardagen- också efter projektperioden. Kort sagt är implementeringen en kontinuerlig process, som utvecklas i takt med att arbetsgången utvecklar sig med ny teknologi. Det krävs hela tiden justering och klara prioriteringar.

Det kan vara bra med timeouts, med syfte att skapa en gemensam uppföljning på både teknologi och organisation. Genom att ge medarbetarna tid att tänka över och reflektera över deras vardag, så kan man undvika missförstånd och misstag. Dessutom arbetar förankringsledning med en ”nerifrån och upp” approach, då den tar utgångspunkt i medarbetarnas vardag och upplevelse av teknologin. Det hjälper till med att medarbetarna blir en del av implementeringsprocessen.

Ledare och medarbetare ska ha tid till att ta ansvaret till sig. Det handlar om att skapa ett gemensamt mindset, som slutändan kommer att visa på vinsten av digitaliseringen.

Utgångspunkt i de viktigaste uppgifterna

I en vardag där tiden är knapp är teknologin till för att skapa effektivitet och kvalitet i insatsen. I detta sammanhang kan det vara svårt att ta sig tid till att förstå hur välfärdsteknologi kan hjälpa till. De önskade vinsterna måste kontinuerligt återspegla organisationen - särskilt medarbetarnas osäkerhet omkring digitalisering. Därför är det viktigt att alla redskapen synliggörs som en del i vardagen och för att detta ska lyckas krävs en motsvarande fokuserad, strukturerad och långsiktig insats.

Med strukturerade och planerade timeouts kan varje medarbetare använda sin erfarenhet till kunskapsdelning till de andra medarbetare. Så att alla kan utveckla sin användning av de viktigaste uppgifterna i de tekniklösningar verksamheten använder.

Att överväga innan du implementerar

Det fungerar inte att se implementering isolerat från den dagliga driften. Följande övervägningar kan vara av fördel i införandet av nya välfärdslösningar:

  1. Var medveten om att kommunicera implementeringen som en del av driften vs. ett periodisk projekt med en sluttidpunkt.
  2. Synliggör före och efter med tanke på era långsiktiga mål, gärna i ett format som visualiserar en faktisk vinstplan.
  3. Använd timeouts till dialog och diskussion, med fokus på att skapa en gemensam förståelse omkring fördelar och ändringar

Det finns helt säkert flera tips tillgängliga när det gäller att skapa de nödvändiga strukturerna för att se till så att implementeringen förankras som en del av de anställdas vardag. Målet av teknologin är dock inte förändrad – det blir ett värde satt som en del av vardagen för verksamheten.

19.07.2018   |   Implementering ,
Alltför stora mängder dokumentation
är en belastning

Det är inte en helt lätt uppgift att sätta sig in i de många schemadrivna och pappersbaserade rutinerna på ett omsorgsboende. Det finns ett närmast oändligt antal olika dokumentationsformer. Var och en med sin historiska grund och kapacitet att stödja den yrkesmässiga verksamheten. Samtidigt tar de upp en stor del av den tid som i stället skulle kunna läggas på social omsorg. Så – vilken är den rätta vägen framåt? Vi har läst flera olika artiklar och försökt samla några perspektiv på ett uttryck med en del negativa konsekvenser.

16.05.2019   |   LÄS MER
Fördelarna med dokumentation
inom vården

Lagen kräver visserligen att den vård som ges vid en klinik eller ett boende dokumenteras, men den här dokumentationen kan användas till mycket mer än att bara bevisa vilka åtgärder som har vidtagits. Givetvis kommer dokumentationen alltid att vara viktig för sjukvården och äldreomsorgen, och möjligheterna att utnyttja denna dokumentation på ett mer proaktivt sätt beror helt på hur organisationen som helhet är utformad för att hantera den.

28.03.2019   |   LÄS MER
Hedemora kommun vill dokumentera tillsammans
med den boende och skapa delaktighet!

Ett nytt sätt att dokumentera på skall ge omsorgsförvaltningen i Hedemora den sista pusselbiten i att öka delaktigheten för den boende.

01.03.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00