Intervju med mannen bakom Vårdrapporten:
Mats Fagerlund

Vård och omsorgssektorn står inför stora utmaningar. Privatiseringen har varit stark under senare år. Drivkrafterna är bl.a. en åldrande befolkning, ökade önskemål om valfrihet och en strävan att uppnå högre effektivitet i offentliga tjänster och därmed minska finansieringsbördan för kommuner och landsting. Sektorn är utsatt för höga politiska risker och trenden går mot ökad tillsyn, ökade krav och mer regleringar av privat vård- och omsorgsverksamhet.

Mats Fagerlund är branschansvarig för vård och omsorg hos Grant Thornton. Vi bad honom fem frågor: 

1) Vilka specifika tendenser bör man uppmärksamma  i Vårdrapporten?

Tendensen är fortsatt stark att den privata vård- och omsorgsbranschen växer kraftigt med en total tillväxt om ca 8%. Trots en tidvis mycket infekterad debatt kring privata alternativ inom vård och omsorg på riksplanet i Sverige så fortsätter alltså både kommuner och landsting att i större utsträckning använda privata företag som utförare. Enligt vår bedömning är många väldigt nöjda med den avlastning som privata aktörer kan ge kommuner och landsting och de möjliga effektiviseringar som kan nås med privata alternativ.

Samtliga underbranscher uppvisar ökad lönsamhet, men med ett tydligt undantag och det är området för personlig assistans där lönsamheten försvagas för tredje året i rad. Detta är den mest privatiserade sektorn och de privata aktörerna är hårt pressade både lönsamhets- och likviditetsmässigt pga förändrade regler.

Vi ser idag också en tydlig negativ utveckling inom psykisk ohälsa (särskilt för unga) och stressrelaterade sjukskrivningar som sätter ytterligare tryck på välfärden. Trenden är ökande och oroande för framtiden. Prioriteringar mot förebyggande åtgärder måste samordnas och involvera aktörer även utanför vårdsektorn.

Den kraftiga ökning av migrationen som vi haft under senare tid har också inneburit en ökad belastning på välfärdssektorn, inte minst inom socialtjänst och omsorg där vi ser tydligast effekterna av migrationen. 

2) Vad är mest i ögonfallande förändringen jämfört med Vårdrapporten 2015?

Vår bedömning är att det är att de politiska riskerna har ökat igen efter en allt mer infekterad debatt kring privata alternativ i välfärdssektorn och Välfärdsutredningens förslag som presenterades nu i november 2016. 

Skulle också vilja lyfta upp att vi fått ett trendbrott i en fråga som vi lyfte i förra vårdrapporten och det är att sjukskrivningarnas tidigare kraftiga ökning brutits under 2016. 

3) Vad bör man uppmärksamma, som privat vård och omsorgsorganisation?

Det är att bevaka den politiska processen kring Välfärdsutredningens förslag och vilka tänkbara konsekvenser det kan få för hela sektorn och för verksamheten. Det är troligt att vi får en ytterligare ökad reglering av vård- och omsorgssektorn och hur detta kan slå mot den egna verksamheten är kritiskt att följa. Därtill måste man som organisation bevaka digitaliseringens effekter och möjligheter. Det kommer att kraftigt påverka sektorn under kommande 3-4 år. 

4) Vilken roll spelar digitalisering för vård-sektorn framöver?

I årets studie lyfter vi särskilt fram behovet av en ökad digitalisering i vården kopplat till den ohållbara kostnadsutvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Digitaliseringen kan ge möjligheter till stora besparingar och även bidra till en förbättrad kvalitet. Hur Sverige tar sig an digitaliseringen kommer att vara helt avgörande för att upprätthålla en god hälso- och sjukvård i Sverige. En av huvudutmaningarna är att modernisera dagens ersättningssystem som bygger på fysiska besök och som inte stimulerar till innovation och ny digital teknik.

I de studier vi analyserat så finns en stor effektiviseringspotential, särskilt inom akutsjukvården. Störst positiva effekter bedöms kunna nås inom områdena för integrerade journalsystem och distansöverskridande lösningar, t.ex. övervakning med hjälp av scensorteknik och konsultationer via videolänk. Om effekterna nås i form av ökad effektivisering eller ökad kvalitet/förbättrad vård är svårare att förutse.

5) Vilken är den omedelbart störste utmaning för vårdsektorn?

Kostnadsutvecklingen för svensk sjuk- och hälsovård fortsätter i snabbare takt än BNP-utvecklingen och det utgör den övergripande största utmaningen för vårdsektorn. Vi ser i år ett ökande gap i bedömningarna mellan den demografiska utvecklingen och skattebasen. Utmaningen späs på ytterligare av svårigheten att behålla och attrahera personal till vårdsektorn. På sikt måste det ske prioriteringar och effektiviseringar om vi ska kunna upprätthålla god kvalitet inom välfärden i Sverige. Ett ökat uppdrag för primärvården är en av nycklarna till att lyckas med detta. Vidare måste det övergripande patientfokuset förstärkas för att komma tillrätta med brister i vårdkedjan och mer samordnade processer.

Digitaliseringen förstås en viktig del av möjligheterna att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen, men trots goda förutsättningar i Sverige med en teknik van befolkning och mottaglighet för sådana lösningar bedöms kommuner och landsting i Sverige inte ha de bästa förutsättningarna att lyckas. Ökad samordning krävs mellan olika aktörer för att kunna ta tillvara på potentialen i digitaliseringen.​

Grant Thornton genomför varje år en omfattande branschstudie av den finansiella utvecklingen inom den privata vård- och omsorgssektorn. Årets rapport presenterades vid tre olika seminarier av Mats Fagerlund och Pär Ekengren från Grant Thornton. Därefter gav den strategiska rådgivningsfirman JKL sin syn på det politiska landskapet och de politiska riskerna just nu. Seminariet avslutades med att för första gången utse ”Årets innovatör” i vårdbranschen.

Proaktiv vård och omsorg
ger stora besparingar

Så kallade avvikelser eller negativa händelser är något som bekymrar många kommunala kvalitetsansvariga inom socialtjänsten och äldreomsorgen. En sådan händelse är något som kan ge medarbetarna dålig nattsömn och på sikt leda till att verksamheten får dåligt rykte. Så vad kan man göra?

17.06.2019   |   LÄS MER
Alltför stora mängder dokumentation
är en belastning

Det är inte en helt lätt uppgift att sätta sig in i de många schemadrivna och pappersbaserade rutinerna på ett omsorgsboende. Det finns ett närmast oändligt antal olika dokumentationsformer. Var och en med sin historiska grund och kapacitet att stödja den yrkesmässiga verksamheten. Samtidigt tar de upp en stor del av den tid som i stället skulle kunna läggas på social omsorg. Så – vilken är den rätta vägen framåt? Vi har läst flera olika artiklar och försökt samla några perspektiv på ett uttryck med en del negativa konsekvenser.

16.05.2019   |   LÄS MER
Fördelarna med dokumentation
inom vården

Lagen kräver visserligen att den vård som ges vid en klinik eller ett boende dokumenteras, men den här dokumentationen kan användas till mycket mer än att bara bevisa vilka åtgärder som har vidtagits. Givetvis kommer dokumentationen alltid att vara viktig för sjukvården och äldreomsorgen, och möjligheterna att utnyttja denna dokumentation på ett mer proaktivt sätt beror helt på hur organisationen som helhet är utformad för att hantera den.

28.03.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00