Kraftmätning av 3 myter om välfärdsteknik

Välfärdsteknik och digitalisering är i hetluften som aldrig förr, och vi upplever speciellt ett stigande intresse i social – och hälsovårdssektorn för dessa nya digitala hjälpmedel. Med den stora demografiska pressen och de många besparingarna kommer samtidigt ett ökat krav på effektivisering. Här anses välfärdsteknik av många som en del av lösningen på framtidens sociala insatser.

Men är du en av dem, som har svårt att överskåda, vad välfärdsteknik innebär och kanske tycker, att tävlingen om att effektivisera och om att skära ner, flyttar fokus från vad som betyder mest?

Välfärdsteknik har utvecklats för att hjälpa människor. Hjälpa till välfärd. Så att tex personer med funktionsnedsättning kan bli mer självständiga och få en högre livskvalitet. Eller att personalen på boenden eller vårdhem kan göra en bra och professionell insats, som alla kan vara stolta över.

En positiv skillnad

Välfärdsteknik hjälper alltså till att lösa problem i vardagen, som man kan ta sig an på ett annorlunda sätt med nya arbetsmetoder och redskap. Sammantaget sett gör de en positiv skillnad, som en oumbärlig komponent i kvalitetssäkringen av det professionella arbetet, på ett sätt, som tacklar de demografiska utmaningarna med färre varma händer och fler vårdberoende personer.

Som samlingsnamn sträcker sig välfärdsteknik alltså brett och består av olika typer av lösningar till välfärdssektorn. Som exempel kan det handla om specialdesignad teknik till en enskild målgrupp tex personer med demens, eller mer traditionella hjälpmedel av nyare generationer med inkrementella förbättringar. Utöver det, innefattar välfärdsteknik i våra ögon den typ av verktyg, vars primära syfte är att minska den tid som inte skapar något värde för någon, och i stället öka den tid som gör det.

Det kan göras på många olika sätt och med hjälp av olika teknik, som tex tar hand om administrativa uppgifter och agerar som styrredskap i den dagliga planeringen av arbetet.

3 vanliga myter om välfärdsteknik
Många av oss är rädda för den så kallade digitaliseringen, och förstår inte varför allting plötsligt ska optimeras och ske online. Det samma gäller välfärdsteknik, och snabbt uppstår det arrgument med för och emot. Här har vi listat tre myter om välfärdsteknik, som faktisk kan tacklas:

Myt 1: "Det år för svårt att lära sig och att sedan att använda" 

När du hör ordet välfärdsteknik, tänker du då: Not for me. Mest för att du inte är den stora teknik-freaken och befarar, att det kommer att ställa dig eller någon av dina kollegor i en svår situation, där man inte hänger med?

Det behöver du inte. De flesta nye teknologierna har uppstått i en era, då användarens krav står i fokus. De SKA vara enkla att använda och får inte kräva flera års utbildning eller träning. Tänk tex på de många barn som i dag ”bara” använder smartphones och iPads/skärmar. Designen är användarvänlig och ofta självförklarande. Det samma gäller bra välfärdsteknik. De kräver inte ett geni, utan bara en vanlig person med eget tänkande.

Utöver detta är implementeringen/genomförandet ett nyckelord. För välfärdsteknik handlar inte om den sista delen av ordet, utan den första. Det krävs mer av organisationen att bara gemensamt ställa om sig och vara redo att göra något på ett helt nytt sätt. Därför tar en bra genomförandeplan också utgångspunkt i förändringsledning.

Implementation av välfärdsteknik är inte en quick fix
Läs ocksa en rad tips och råd, som kan hjälpa din organisation med ett lyckat införande av välfärdsteknik.

Myt 2: "Tänk om man förlorar värdefull fakta?" 

Ser du systemkrasch och datasäkerhet som ett tema, som hämmar ny teknik? Då behöver du inte vara orolig. Många känner samma sak. Här är det viktigt att komma ihåg, att det mesta av den nya tekniken föds i en era, då tex molntjänster bidrar med att skapa en annan och förbättrad process för kunden och användarna; även när det gäller datasäkerhet.

Man kan börja med att fråga sig själv, om inte ett byte till digital teknik är ett steg framåt? Från att ha haft alla sina dokument i arkivskåpet på kontoret eller på egen server i källaren, uppnår man en helt annan flexibilitet och ett ekonomiskt lyft i förhållande till lagring av data. Och när det gäller säkerhet är det de stora aktörerna på marknaden, som driver de största datacentren (Microsoft som exempel), så långt före de lokala lösningarna med ett stort intresse i att hålla objudna gäster och virus borta, med krav om redundans och back-up service.

Myt 3: "Det lönar sig inte" 

Just när välfärdsteknik vann mark som begrepp i den kommunala medvetenheten, var det med starka lovord och besparingar i sikte. Den lovprisningen har sedan fått stryka lite på foten, när enskilda projekt har förstummat i mindre övertygande fall. Här är det klart, att det finns flera att ta hänsyn till. Vad är tex syftet med den enskilda tekniken? Vilka vinster önskar man att skapa? Och finns det kvalificerade belägg på området (vad visar efterforskning)?

När man tar itu med några av dessa aspekter, blir det tydligt, att ny teknik kräver starkt ledarskap och solklara villkor. När de delarna är på plats, kan man lättare mäta den kvalitet och de vinster som realiseras.

Att ha ett bestämt sätt att hantera ett problem eller en utmaning på, inte nödvändigtvis spar pengar, ökar effektiviteten eller säkrar att upplysningar och information bäst möjligt kan hittas i alla sektorer – och med de flesta typer av lösningar.

Välfärdsteknik är en samlad beskrivning för de typer av tekniker, som stödjer brukare och organisationer med deras arbete kring välfärden i vardagen. Fokus i äldre-, social och hälsosektorn ligger på at säkra ett bättre nyttjande av resurser i samband med sociala förmåner och att förbättra kvaliteten av dessa förmåner för sina brukare.

Cases från Sekoia
Se några cases här, som ger exempel på hur det är att arbeta digitalt i vården.
14.08.2018   |   Digitalisering,
Implementerar vi fortfarande?
Eller är det omodernt?

Implementering av IT och teknik sker knappast utan en utredning av de vinster som verktyget lovar att det medför. Så har framför allt välfärdsteknik sålt sig själv. Med affärsnytta och avkastning på investeringar högt uppe på köparens dagordning. Vinsterna ska som minst uppväga omkostnaderna. Och gärna säkra strategiska landvinningar för de organisationer som implementerar. Ja. Men bara för att man har investerat betyder inte det att vinstrealiseringen sker problemfritt. Tvärtom.

05.12.2018   |   LÄS MER
Mats Rundkvist:
Vi behöver börja samskapa individnytta med välfärdsteknik

Efter att välfärdsteknik under många år var något som många pratade om men få gjorde så mycket praktiskt med har det nu blivit ”ordet på allas läppar”. Det är idag en prioriterad angelägenhet såväl nationellt i departement och hos myndigheter som lokalt ute i kommuner och regioner.

12.11.2018   |   LÄS MER
Är digitalisering relevant
för särskilt boende?

Med tanke på de demografiska utmaningarna och kommunala budgetarna är det vår erfarenhet att särskilt boende efterlyser metoder för att få kvaliteten att bli minst lika bra som effektiviteten. Det finns därför skäl att påstå att digitalisering är relevant för närsjukvården och framtidens vård och omsorg.

27.09.2018   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00