Mats Rundkvist: Vi behöver börja samskapa individnytta välfärdsteknik

Efter att välfärdsteknik under många år var något som många pratade om men få gjorde så mycket praktiskt med har det nu blivit ”ordet på allas läppar”. Det är idag en prioriterad angelägenhet såväl nationellt i departement och hos myndigheter som lokalt ute i kommuner och regioner. Den avgående regeringens omtalade ”350 miljoner” till kommunerna och den nyligen påbörjade utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen är bara ett par exempel på att staten insett att kommunerna behöver stöd i utvecklingen.

Idag ser vi en mängd lovande, och ibland långt komna, implementeringar runt om i Sverige – inte bara små pilotprojekt och utvärderingar som det ofta var tidigare. De skapar betydande nytta för individer i form av ökad trygghet, självständighet, delaktighet och självständighet samt för verksamheter i form av frigjorda resurser, ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö. Vi genomgår ett paradigmskifte från synen att omsorg alltid ska bedrivas på plats till självklarheten att alla, även äldre, ska ges tillgång till digitaliseringens möjligheter till ökat oberoende och större inflytande över den egna vardagen.

En utmaning som det sällan talas om men som kommer att bli helt avgörande för om vi – samhället och medborgarna – kommer att kunna få full nytta av digitaliseringen handlar om förmågan till samskapande. Med det menar jag här att kunna samutnyttja individens teknik och samhällets teknik samt individens familj/nätverk och samhällets insatser. Idag hindras mycket av detta både av en gammaldags syn på kommunernas roll och av lagstiftningen

Vem har ansvaret?

Det är ett faktum att utvecklingen av konsumentteknik inom e-hälsoområdet går betydligt fortare än kommunernas egen digitalisering av socialtjänsten. Den nyligen lanserade smartklockan Apple Watch 4 med både fallalarm och detektor för förmaksflimmer är bara ett exempel på teknik som kommunerna snart måste räkna med att allt fler medborgare, även äldre och personer med funktionsnedsättning kommer att skaffa sig på egen hand. Många gånger kommer de privata e-hälsolösningarna att involvera familj och närstående men det kommer också att finnas en förväntan på att få stöd av kommunen när det behövs.

Låt oss ta ett konkret exempel. Det finns trygghetslarm att köpa på konsumentmarknaden som kan kopplas till familj och vänner eller till ett privat företag som kan skicka ut hjälp när det behövs. Helt utanför socialtjänstlagen och kommunernas verksamhet. Larmen kan ha motsvarande funktionalitet som de kommunala trygghetslarmen som är kopplade till utförarnas larmpatruller. Men idag tvingas användarna att välja antingen eller. Antingen det kommunala larmet kopplat till hemtjänsten eller det privata kopplat till familjen. Om jag skaffar mig en smartklocka och ber att få den kopplad till kommunens larmcentral så kommer svaret med största sannolikhet att bli ”Nej, det går inte! Hur ska vi kunna ta ansvar för att ditt larm fungerar då?”.

Om jag istället tackar ja till det kommunala trygghetslarmet men vill ha det kopplat till mina barn så blir det förmodligen ett lika nekande svar ”Så gör vi inte här.”. Och om jag riktigt börjar blanda och ge och säger att jag vill ha kommunens larm i hemmet men mitt privata när jag går hemifrån och att båda i första hand ska gå till familjen men när de inte kan rycka in så ska det gå vidare till kommunen? Då börjar nog nackhåren resa sig hos många ansvariga i kommunerna. För att inte tala om hur det blir hos jurister och tillsynsmyndigheter. Vem är det egentligen som ska tillsynas av IVO eller Datainspektionen om något skulle gå fel i en så ”rörig” miljö? Hur ska kommunerna kunna ta sitt yttersta ansvar? Hur ska vi få data att flöda mellan så helt olika system när vi redan idag har svårt att skapa interoperabilitet mellan våra kommunala tjänster? Hur löser vi det ekonomiska så att vi både ger individer valfrihet men samtidigt inte stänger någon ute av ekonomiska skäl? Och så vidare, invändningarna kan staplas på varandra.

Men jag menar att om vi – kommuner, individer, myndigheter och lagstiftare – gemensamt behöver slår in på den här vägen med samskapande för att inte gräva en djup grop åt oss själva inför en framtid med helt nya demografiska villkor. Antingen kan vi se en utveckling mot mer tekniskt och mänskligt samskapande som en närmast olöslig utmaning att lösa teknik-, juridik- och ansvarsfrågor kring. Eller så ser vi det som en enorm möjlighet att ge människor trygghet, självständighet, delaktighet och aktivitet inte bara tekniskt utan också mänskligt och beslutsmässigt. Vi skapar en framtid där var och en utifrån sina förutsättningar sätter ihop ett urval av tekniska och mänskliga tjänster där individer, familj, frivilliga, civilsamhället tillsammans med kommuner alla är med och samskapar verkligt värde och nytta för alla inblandade.

Bio:

Mats Rundkvist är fristående konsult i välfärdsteknik med uppdrag för bland annat kommuner, leverantörer och SKL. Han har ett långt förflutet i Västerås stad som sjukgymnast, projektledare och strateg inom e-hälsa. Tillsammans med Maria Gill fick Mats ta emot Vitalis-stipendiet 2013 och Guldlänken 2015.

Mats Rundkvist Konsult

E-mail: mail@matsrundkvist.se

 

Mats Rundkvist bild

12.11.2018   |   Annat, Digitalisering,
Proaktiv vård och omsorg
ger stora besparingar

Så kallade avvikelser eller negativa händelser är något som bekymrar många kommunala kvalitetsansvariga inom socialtjänsten och äldreomsorgen. En sådan händelse är något som kan ge medarbetarna dålig nattsömn och på sikt leda till att verksamheten får dåligt rykte. Så vad kan man göra?

17.06.2019   |   LÄS MER
Alltför stora mängder dokumentation
är en belastning

Det är inte en helt lätt uppgift att sätta sig in i de många schemadrivna och pappersbaserade rutinerna på ett omsorgsboende. Det finns ett närmast oändligt antal olika dokumentationsformer. Var och en med sin historiska grund och kapacitet att stödja den yrkesmässiga verksamheten. Samtidigt tar de upp en stor del av den tid som i stället skulle kunna läggas på social omsorg. Så – vilken är den rätta vägen framåt? Vi har läst flera olika artiklar och försökt samla några perspektiv på ett uttryck med en del negativa konsekvenser.

16.05.2019   |   LÄS MER
Fördelarna med dokumentation
inom vården

Lagen kräver visserligen att den vård som ges vid en klinik eller ett boende dokumenteras, men den här dokumentationen kan användas till mycket mer än att bara bevisa vilka åtgärder som har vidtagits. Givetvis kommer dokumentationen alltid att vara viktig för sjukvården och äldreomsorgen, och möjligheterna att utnyttja denna dokumentation på ett mer proaktivt sätt beror helt på hur organisationen som helhet är utformad för att hantera den.

28.03.2019   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Hälsingegatan 45   /   113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Hälsingegatan 45
113 31 Stockholm
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00